torsdag, maj 23, 1996

Internet – fluga för politiker

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960523


FRÅN ATT ha legat inom förre samordningsministern Jan Nygrens område, har Ines Uusmann i egenskap av kommunikationsminister i den nya regeringen också fått IT-frågorna på sitt politiska bord. Men det hade kunnat börjat bättre.
    I en intervju i SvD i förra veckan uttalar sig Uusmann kanske lite väl snabbt, för att tolka hennes uttalande vänligt. "Att sitta och surfa på Internet tar en himla massa tid. Vad är det bra för? Vad är det för nytta och glädje med det egentligen?" Hon uppfattar Internet som en fluga som blåser förbi; att folk inom kort kommer att tröttna på nätet.
    Det är riskfyllt att uttala sig på det sättet om ny teknik, därför att man uttalar sig oftast om något vars potential och utbredning vi ännu knappt sett början på. Men Uusmann kan trösta sig med att hon är i gott sällskap. Här följer några axplock av liknande uttalanden genom historien:
    "This 'telephone' has too many shortcomings to be seriously considered as a means of communication", sägs ha uttryckts i ett internt PM på telegrafbolaget Western Union 1876, när telefonen såg dagens ljus.
    "Who the hell wants to hear the actors talk?", frågade sig H M Warner på filmbolaget Warner Brothers 1927, när ljudfilmen stod för dörren.
    "I think there is a world market for maybe five computers", lär IBM:s styrelseordförande Thomas Watson ha sagt 1943, precis när de första elektroniska datorerna höll på att konstrueras.
    "There is no reason why anyone would want a computer in their home", menade Ken Olson, ordförande för datorföretaget Digital 1977, när de första persondatorerna kunde börja skönjas.
    Nå, jag vill inte med bestämdhet fastslå att Ines Uusmann har fel – däremot mana till försiktighet. Vid första anblicken kanske det ser smickrande ut att hamna i detta sällskap av kuriösa uttalanden om ny teknik, men jag tror ändå att det gagnar hennes meningsmotståndare mer än henne själv.

lördag, maj 18, 1996

ETC blir dagstidning...

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960518


...PÅ INTERNET. Under maj månad kommer Johan Ehrenberg på prov att publicera Dagens ETC (som dagstidningen heter på nätet) varje vardag. Går allt väl kommer Dagens ETC att fortsätta publiceras på Internet i september. Adressen är http://www.etc.se.
    Notera dock att dagstidningen på Internet inte är en digital version av tidskriften ETC, utan en egen publikation.
    ETC har länge haft problem med distributionen av pappersversionen av tidningen. Av för mig okända skäl vägras ETC distribution via vanliga distributionskanaler för tidskrifter. I programförklaringen till Dagens ETC hävdar Ehrenberg att Bonniers, tillsammans med två andra företag, kontrollerar möjligheterna att nå ut med en (pappers)tidning som ETC.
    Det är enligt Ehrenberg inte ens möjligt att skänka bort tidningen, eftersom återförsäljarna inte får ta emot tidningar utanför de etablerade distributionskanalerna.
    I premiärnumrets ledare (den 2/5) skriver Ehrenberg om svårigheten att göra en radikal tidning i ett överväldigande borgerligt mediamonopol. Och om hur svårt det är att finansiera en radikal tidning – det är betydligt svårare före en radikal tidning att skapa annonsintäkter än för en borgerlig dito.
    Men hur finansieras en tidskrift på Internet? Dagens ETC har löst det så att du som läser tidningen får själv avgöra vad tidningen är värd. Och du behöver bara betala om du gillar det du läser. Längst ned på varje tidningssida ges det möjlighet att skicka ett e-brev till redaktionen och anmäla att man vill bidra med en summa, och redaktionen skickar ett inbetalningskort.
    Ett datornätverk som saknar allt vad ägare och monopolism heter, där distributionen är omvänd – tidningen skickas inte, utan hämtas av läsaren – och där yttrandefriheten är så stor att vi måste lagstifta bort vissa delar (den s k sedlighetslagen som antagits i USA är ett exempel på detta) är den självklara platsen för en sådan som Ehrenberg att publicera sig.
    "Information wants to be free", heter det ju i cybervärlden. Allt ska vara gratis. Men även om det kan verka paradoxalt bidrar man till denna frihetssträvan genom att betala en skärv för att få läsa Dagens ETC.

onsdag, maj 08, 1996

Multimedial ragnarök

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960508


SOM VORE det ett utdrag ur en bok av Ellery Queen, reder den amerikanske forskaren Robert D Putnam ut mysteriet med mordet på det medborgerliga engagemanget i USA, i en artikel i senaste numret av Moderna Tider (nr 67 1996).
    Forskning visar, menar Putnam, att det sociala kapitalet, det vill säga medborgares deltagande i olika sociala aktiviteter – föreningsliv, sociala nätverk, vardagliga sammankomster, diskussionsklubbar etc – har minskat drastiskt de senaste decennierna.
    Efter en genomgång av ett antal misstänkta orsaksfaktorer – utbildning, förortslivet, tidsbrist, familjesituationen, välfärdsstatens tillväxt med flera – är den huvudmisstänkte inringad: televisionen. Vi isolerar oss, vår aggressivitet ökar, vår misstänksamhet mot andra människor ökar och vi blir i allmänhet mer pessimistiska – på grund av ett ökat tevetittande.
    Som av en händelse fyller DN:s chefredaktör Hans Bergström i en annan artikel i samma nummer på i talkören mot televisionen, dock med exempel hämtat från vår svenska medievardag.
    Men visst har vi hört det förut? Har inte kravet på en tevefri dag i veckan kommit och gått flera gånger? Tillför dessa artiklar något till den kritik mot televisionen som är lika gammal som teven själv? Inte särskilt, måste jag säga. Och varför denna närmast skygglappsmässiga fokusering på televisionen?
    I dag sitter allt fler – exempelvis undertecknad – varje dag med olika fönster öppna mot olika informationsmiljöer via sin dator. Ett fönster mot World Wide Web, ett mot e-postlådan, ett par fönster mot olika konferenssystem, ett mot min lokala hårddisk, ett mot servern, ett par fönster mot olika biblioteket och ett par fönster mot andra tillämpningar.

DETTA FENOMEN håller även så sakteliga på att utökas med fönster mot olika fysiska platser, när och fjärran, som fångas av utplacerade videokameror. Och det dröjer knappast länge förrän datorn utökas med fönster mot alla tevekanaler.
    Samtidighetens himmel eller helvete? Allt finns på datorskärmen. Tendensen går mot realtid i allt högre utsträckning, det vill säga fler fönster som fångar det som sker just nu runt om i världen. En fönsterzappares dröm.
    Vad är den sociala kapitalförlust som teven orsakar mot den informationstekniken kommer att orsaka? Och i Putnams och Bergströms anda, vad är televisionens sociala konsekvenser mot det multimediala ragnarök som informationstekniken bidrar till?
    Bah, intet.