lördag, juli 20, 1996

Knark som BNP

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960720


VÄRDET AV den knarkhandel och prostitution som förekommer i Sverige kommer i framtiden att beräknas och läggas till bruttonationalprodukten (BNP), står det att läsa i senaste numret av ETC (2/96). Syftet är att få ett rättvist underlag för beräkningen av EU-avgiften så att länder med en stor svart marknad inte får en för låg avgift.
Johan Ehrenberg fortsätter att driva sin tes att de ekonomiskt-statistiska utsagor om landets tillstånd som presenteras är politiskt-ideologiskt färgade. Det visar han med ett antal enkla nationalekonomiska räkneexempel och konsekvenserna av olika sätt att räkna.
Men han stöter på motstånd, konstigt nog. Alla artefakter det vill säga det som är skapat av människan torde inrymma och utgöra uttryck för idéer och värderingar, vare sig det handlar om arkitektur, datorprogram eller ekonomisk statistik.
Hur skulle det annars vara?
Ehrenberg utgör en nyttig motvikt till ekonomismens förmenta och illusoriska objektivitet.
Köp och läs. Kostar tio spänn. Finns knappt någonstans där tidningar säljs.

fredag, juli 12, 1996

IT-samhället en chimär

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960712


I NUMMER 2/96 av Häften för kritiska studier skriver umeforskarna Lena Andersson-Skog och Thomas Pettersson en lång och initierad artikel om IT från ett ekonomiskt-historiskt perspektiv. De spanar efter det informationssamhälle alla talar om, men finner egentligen bara en ytterligare fas i industrisamhällets utveckling inget "nytt" samhälle.
De hävdar som en viktig poäng att IT inte kommer att ändra samhällsutvecklingens riktning. Att informationsflöden och -tillgänglighet ökar räcker inte för en samhällsomvandling. Till det krävs att informationen kan kontextualiseras vilket skulle möjliggöra ökad kunskap. Det görs bäst i sociala sammanhang, med personliga kontakter.
En av författarnas slutsatser är alltså att en ökad IT-användning skapar större behov av personliga kontakter.
Artikeln andas rätt stor kritik mot de gängse beskrivningarna av IT-revolutionen och den påstådda upplösningen av industrisamhället. Författarna menar att sådana beskrivningar är både alltför teknikfixerade och ideologiskt färgade av de grupper ­ tekniker, ekonomer, politiker och akademiker som förmedlar dessa beskrivningar.
Andersson-Skog & Petterson vill stå i den motsatta positionen. Icke-tekniska beskrivningar av IT i samhället, utan ideologiska förtecken. Då blir tekniken neutral och författarna objektiva.

MEN FRÅGAN är om den positionen är den självklart bästa. Deras utgångspunkt det är de samhällsekonomiska behoven som avgör vilka tekniska lösningar som kommer att tillämpas i samhället är inte helt invändningsfri. Inte heller ideologibefriad.
Ta Internet som exempel: Militära behov styrde teknikutvecklingen på 60-talet, och den internethausse vi ser i dag kan knappast sägas utgå från samhällsekonomiska behov. Eller ta informationsteknik generellt: Det är lätt för företag att mäta investeringskostnader för IT, men betydligt svårare hart när ogörligt, hävdar en del att mäta investeringarnas lönsamhet. Så det borde finnas andra behov som lurar i vassen.
Varför inte använda deras utgångspunkt som hypotes? Givet den IT-användning vi ser i dag vilka samhällsekonomiska behov har vi? Eller tvärtom; givet våra samhällsekonomiska behov (om de nu kan fastställas), använder vi IT på rätt sätt?
Häften för kritiska studier nr 2/96 är läsvärd också utöver denna artikel men svårfunnen. Alla svenska universitetsstäder har återförsäljare utom Umeå, där det ändå finns två akademibokhandlare.
Se där, en sommargåta.

måndag, juli 08, 1996

Saknas: IT-tidskrift

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960708


NÄR INTERNETVÅGEN började skölja över oss för ett par år sedan, skapades några tidskrifter – Z.mag@zine, Hallå och InternetGuiden – med ambitionen att skriva om samhällsfrågor och kulturfrågor förknippade med IT, blandat med senaste nytt från internetvärlden. Den gemensamma nämnaren var den amerikanska tidskriften Wired som inspirationskälla.
    Kanske är Sverige för litet för sådana tidskrifter och kanske ger förlagen nya tidskrifter alltför kort tid att visa sig lönsamma. I dag finns i varje fall endast InternetGuiden kvar – tyvärr den sämsta tidskriften av dessa tre; den blir mer och mer lik vilken tekniktidskrift som helst.
    Som vore det en tanke skriver Unni Drougge i det senaste numret av InternetGuiden att vi borde "fucka hela IT-debatten", det är ju ändå bara att "jonglera med ord". Så vad ska vi med denna typ av tidskrifter till, tycks hon mena.
    Återstår Wired. I julinumret intervjuas framtidsforskaren Alvin Toffler, som främst är berömd för boken The third wave, om tredjevågspolitik, demokrati och konstitutionella frågor i informationssamhället. Representativ demokrati betyder att vi alla i någon mening ska ha inflytande i de frågor som berör våra liv. Därför, menar Toffler, borde exempelvis japanska parlamentariker sitta i USA:s parlament och vice versa, eftersom beslut i respektive parlament berör också andra länder än det egna.
    Toffler önskar dessutom se ett skattesystem där varje medborgare ges inflytande över hur en viss del av den inbetalade skatten ska användas. Vill en medborgare se större monetära satsningar på sjukvård, en annan på utbildning, en tredje på krigsmakten så borde medborgare ges detta inflytande.
    Lite tillspetsat: De som inte har kommit i kontakt med Internet upprörs gärna över barnpornografi och laglöshet på nätet, medan nätmedborgare hävdar att det är knappt möjligt att finna olagligheter på nätet. För att lugna de förra och för att förhindra alltför ogenomtänkta censurlagar för Internet, har ett civilgarde kallat CyberAngels uppstått på nätet, står det att läsa i en annan artikel i detta nummer.
    CyberAngels består av ca 1 000 nätmedborgare som söker kriminella inslag på nätet och anmäler det de finner till polisen. Vem som helst som vill arbeta mot nätkriminalitet kan vara med. Det leder ofta till att moral och juridik blandas samman – det som en CyberAngel uppfattar som anstötligt riskerar anmälas som kriminellt. Gardet arbetar i motvind; det gillas inte av den klassiskt anarkistiske nätmedborgaren, inte av polisen och inte av Wireds artikelförfattare.
    Det saknas en svensk motsvarighet till Wired – dock bör det vara en tidskrift med större läsvärde även för människor utanför internetvärlden och med mindre nyliberala inslag.