måndag, september 02, 1996

Inre och yttre hot

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 960902


LÅT OSS för ett ögonblick anta att de har rätt, de som hävdar att världen håller på att globaliseras, att den moderna nationalstaten – såsom vi har valt att konstruera den – håller på att lösas upp och i en postmodern kultur ersättas av neotribalism.
Allt fler tecken, menar globalismens företrädare, tyder på det; från EU:s gränslöshet till en ökad grad av militant nationalism. (Att nationalismen ökar är ett tecken på att nationalstaten hotas, inte på att den frodas.)
Hot mot ett lands säkerhet har sedan nationalstatens födelse alltid uppfattats som utifrånkommande. Hoten kommer från andra länder. Mot yttre hot skapas därför starka militära försvar.
Under 90-talet har emellertid andra hot uppenbarat sig. De tydligaste exemplen ser vi hos det stora landet i väster. I USA har religiösa sekter sprängt människor i luften (minns Waco), hotellattentat åstadkommit förödelse (minns Oklahoma), enskilda våldsverkare dödar och skapar skräck (minns UNA-bombaren och bomben i Atlantas OS-park). Dessutom gror ständigt misstankar om att landets säkerhetstjänst undanhåller betydelsefulla uppgifter om viktiga händelser.
Hoten kommer från insidan.

DET DYKER den senaste tiden upp allt fler exempel på hur även Sverige hotas inifrån. Här tar sig händelserna inte lika extrema uttryck som i USA men det är kanske bara en tidsfråga.
Här råder affärerna; misstankarna om bedrägerier och korruption i olika offentliga verksamheter från enskilda arbetsförmedlare över kommunpolitiker till poliser och åklagare. Allt som avslöjats handlar inte enbart om enskilda människors misstag, utan om systemfel att verksamheter i den offentliga sektorn inte klarar av att förhindra dylika beteenden, eller att de till och med uppmuntras.

INTE HELLER verkar 90-talets strategi mot inhemsk nynazism i Sverige likgiltighet fungera.
Kanske är det så att vi måste börja uppfatta det inre hotet som minst lika allvarligt som eller kanske allvarligare än det yttre hotet mot landet. Det inre hotet är i dag reellt, medan det yttre är potentiellt.
Om våra regionala och lokala politiker skulle utgå från att den inre hotbilden är allvarligare än den yttre, skulle de inte med en sådan frenesi försvara I20:s existens. De skulle inte försvara I20 alls.
De skulle syssla med helt andra saker.

Inga kommentarer: