tisdag, oktober 28, 1997

Huvudlösa idéer

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 971028


KLONADE MÄNNISKOR utan huvuden är möjliga att framställa i konstgjorda livmödrar, hävdar en engelsk forskare enligt en artikel i DN den 20/10. Försök med grodor har redan gjorts. Därmed skulle problemet med organbrist kunna vara löst. Reservdelarna odlas fram på beställning.
    Fördelen ligger enligt förespråkarna på ett etiskt plan – en organodling i en människoliknande kropp utan huvud definieras inte som ett levande embryo, enligt dessa forskare.
    Även om svenska forskare ställer sig tveksamma till möjligheten att överhuvudtaget skapa sådana reservdelsmänniskor, är det intressant att fundera över själva idén. Vad betyder den? Hur kan en sådan idé förstås? Vad är det vi gör om/när vi skapar sådana kloner?
    Genom historien verkar vi människor alltid ha haft ett behov av att ha en eller flera kategorier av mänskligheten omdefinierade som ickemänniskor. Anledningen har varit att slippa agera moraliskt mot vissa människor, att slippa ta ett moraliskt ansvar för dem och att – oftast brutalt – använda dem för egoistiska syften.
    Slavar är det kanske tydligaste uttrycket för en sådan vilja. Nazisterna definierade om judarna till att vara ickemänniskor så att de kunde utrotas utan moraliska implikationer. Att definiera människor från andra kulturer som som mindre värda betyder också att vi har kunnat behandla dem annorlunda utan att det uppfattas som omoraliskt.
    Män har genom historien inte ens sett kvinnan som en fullvärdig människa, utan som någon man kan objektivera och använda efter behag.
    Men nu ser det ut att ta stopp. I takt med en ökad kulturrelativism och jämlikhetssträvan blir det allt svårare att definiera om vissa människor som ickemänniskor; vi har alla samma värde. Knappt kan djur längre ses som varelser som vi inte behöver känna samma moraliska ansvar för som för oss människor, enligt veganismen.
    Så vad gör vi? Vi skapar en klon, en konstgjort mänsklig, men per definition ickemänsklig människa, som vi slipper vara moralisk mot. En ny sorts varelse som vi kan behandla efter individuella mål och behag utan moraliska bryderier.
    Utan sådana varelser tycks människan inte kunna leva.

söndag, oktober 12, 1997

Digital avhandling

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 971021


SMART, FAST AND BEAUTIFUL heter en ny doktorsavhandling, skriven av Magnus Johansson vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. Undertiteln är On Rhetoric of Technology and Computing Discourse in Sweden 1955–1995.
    Avhandlingen är väldigt speciell. Den publiceras nämligen enbart som digitala bitar. Avhandlingen finns dels att ladda hem från nätet, dels som CD-Rom-skiva, att placeras i datorns CD-Rom-enhet. Antingen får man läsa den på skärmen eller så skriver man ut den. Nätadressen är http:// www.tema.liu.se/people/mejoh/.
    I januari i år bekantades vi med ett nytt begrepp inom publicistbranschen: print-on-demand. Det var författarna Peter Curman, Lars Forsell och Jan Myrdal som tryckte upp några av sina äldre alster – sådant som förlagen slutat att trycka nya upplagor av – på begäran. I all enkelhet; en sådan bok blir en bunt A4-ark.
    Den stora skillnaden är att Magnus Johanssons avhandling är en helt ny bok. Varför väljer Magnus Johansson denna publiceringsform för nyproduktion?
    – Eftersom boken handlar om introduktionen av ny teknik, så tänkte jag att det var dags att testa digital publicering av en avhandling för att se hur omvärlden reagerar.
    Ett annat argument för publiceringsformen hämtar Johansson från sin relativt långa erfarenhet från den grafiska branschen.
    – Jag tror nämligen att print-on-demand kommer att bli enda möjligheten i framtiden att hålla litteratur från ett så litet språkområde som svenska tillgänglig för alla under längre tid än de ca tre år en roman finns i bokhandeln.
    – Och vad gäller avhandlingar är de ju bara färskvara i samband med disputationen, sedan försvinner de i total glömska.
    Vi får dessutom tillfälle att fundera över vad en bok är. Ska en datafil med text benämnas på samma sätt som ett med ett ting som binder eller limmar par hundra pappersark med text? När blir en text en bok?
    Avhandlingen kommer säkert att bli känd som föregångare vad publiceringsformen beträffar. Men innehållet då? Tyvärr har jag inte hunnit längre än till att trycka på "print".