onsdag, mars 29, 2000

När priset är noll är ekonomin ny

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 000329


"DEN NYA ekonomin" återfinns på mångas läppar. Begreppet har dock börjat töjas ut och bli oprecist innan vi riktigt vet vad det betyder. Det finns väl lika många betydelser som människor, som handelsminister Leif Pagrotsky sade i söndagens Speciellt, där ämnet diskuterades. I så fall är begreppet redan oanvändbart.
    Ofta tycks det som att IT är synonymt med den nya ekonomin – ett IT-företag som säljer traditionella IT-tjänster framställs som att det plötsligt agerar i en ny ekonomi. Helt fel, menade Christer Sturmark i samma teveprogram.
   Viktiga aspekter av den nya ekonomin är digitaliserbara produkter och humankapital (dvs kunskap), hävdade Sturmark, vilket inte enbart har med IT och Internet att göra.
    Internets betydelse ska dock inte underskattas – idén om nätverket är en central faktor i två tidiga versioner av den nya ekonomin. Den första framställningen om en ny ekonomi tillskriver jag en amerikansk programvaruutvecklare, Richard Stallman.
   Den andra tillskriver jag Kevin Kelly, chefredaktör på tidskriften Wired. I flera avseenden skiljer dessa sig åt, men bägge utgår från nätets betydelse.
   Rickard Stallman är portalfiguren för en rörelse på nätet som kallas öppen källkod (Open Source). Med öppen källkod menas programvara som dels är gratis, dels är öppen att modifiera.
   Den basala idén beskrivs i GNU-manifestet (publicerat på svenska i tidskriften tlm, nr 2/99). Syftet är att generera kollektivt skapade produkter, utan upphovsrätt och utan prislapp. Operativsystemet Linux, initierat av finländaren Linus Torvalds, är det mest kända exemplet på en sådan produkt.
   Någon initierar ett projekt. När denne av olika skäl inte arbetar vidare på programvaran, placeras den på nätet där den kan hämtas av någon som vill arbeta vidare på projektet. Och så rullar det på; likt en stafett där programmet är stafettpinnen, men utan att arbetet utgör någon tävling.
   Det är en sorts gåvoekonomi, där renommén för att ha lämnat ett väsentligt bidrag till en viss programvara är viktigare än pengar. Det är också en ekonomi där omsorgen om produktens kvalitet är större än profitens betydelse.

I DENNA version av den nya ekonomin har samarbete ersatt konkurrens som viktigaste förutsättning för att skapa bra produkter.
    Kevin Kelly beskriver en lite annorlunda version i boken Den nya ekonomin: 10 strategier för en uppkopplad värld (Timbro, 1999) hur nätverket som idé och manifestation i form av Internet skapar en helt ny ekonomi, vars regler vi är tvungna att förstå och följa.
   Den traditionella ekonomin bygger på två grundläggande antaganden. För det första, ju unikare ett ting är, desto högre värde betingar det. För det andra, när ting mångfaldigas eller ökar i kvantitet, sjunker deras värde.
   Guld, diamanter och olja är tydliga exempel. För att inte tala om konst; endast originalverk kan betinga något värde – reproduktioner kostar knappt något.
   I en nätverksekonomi gäller motsatsen. När antalet noder i ett nätverket ökar, ökar värdet på såväl noder som nätverk. På 60-talet var faxen dyr att köpa (därför att den var sällsynt), men värdelös att använda (därför att den var sällsynt). Faxen ökade i värde men minskade i pris ju fler som skaffade en. På samma sätt är det med e-post; ju fler som använder den, desto värdefullare är den för varje individ.

EN TYDLIG fokusförskjutning sker i nätverksekonomin. Från att maximera värdet på det egna företaget, till att maximera värdet på nätverket – nätverket är viktigare än det egna företaget.
   Kellys råd är att prioritera nätverket av kunder, leverantörer, organisationer, kritiker – och konkurrenter! – före det egna företaget. Företaget och dess produkter är flyktigt – nätverksekonomin premierar blixtsnabba förändringar och omstruktureringar. När verksamheten går som bäst – avveckla och förnya den.
   Kreativ förstörelse är ett nyckelord i nätverksekonomin – det är minst lika viktigt som kreativt skapande. Liksom ordet gratis. Priset på de mest värdefulla produkterna i en nätverksekonomi går mot – noll. Är en produkt eller tjänst gratis måste den vara värdefull.
   Den främsta skillnaden mellan Stallmans och Kellys beskrivningar av den nya ekonomin är det grundläggande syftet.
   Där Stallmans mål är att maximera produktkvalitet, håller Kelly fast vid att maximera monetär profit.
   Den främsta likheten är att priset på produkterna ska vara gratis (eller närapå gratis), och att verksamheten är nätverksbaserad.

OAVSETT VERSION verkar ett kriterium för företag som vill tillhöra den nya ekonomin vara att produkter skänks bort.
   Än så länge är de få.

P O ÅGREN

Fotnot: Richard Stallman förknippas i artikeln med Open Source-rörelsen. Stallman önskar undvika varje sådan sammanblandning. Därför har Richard Stallman skickat följande rättelse till artikeln ovan om både sammanblandningen med Open Source och operativsystemet Linux relation till GNU:

"I'm not associated with "open source". I work for the Free Software movement, founded in 1984 along with the GNU Project. "Free" refers to freedom. The Free Software movement is a movement for social change, a movement to win back the freedom to have a community.

"Open source" is the slogan of another movement, founded in 1998. Weand they do similar activites (and we work together on practical projects), but have completely different philosophical reasons. The Open Source Movement aims primarily for support from business. It does this by mentioning only practical advantages, such as powerful and reliable software, while studiously avoiding discusion of deeper issues. See http://www.gnu.org/philosophy/free-software-for-freedom.html for more explanation.

The program Linux that Linus Torvalds wrote in 1991 is not an operating system; it is a kernel. It is one of the major essential parts of an operating system, but you need the other major essential parts (and many minor essential parts too) in order to have a complete system that you can actually use.

We began developing this complete system in 1984, giving it the name of GNU. By the time Linux was written, the GNU operating system was almost finished--only the kernel was missing. Linus did not tell us about Linux, but other people who knew about Linux added Linux to GNU and produced a complete system. That combination is what people are using today.

Unfortunately, the users mostly call the combination "Linux", confusing the whole system with the kernel. We have developed an operating system that millions of people use and love, and they don't know we did it ;-{. See http://www.gnu.org/gnu/linux-and-gnu.html for more explanation."

Inga kommentarer: