tisdag, oktober 29, 2002

Piratjakt på nätet

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 021029

Nu bedriver Antipiratbyrån en egen jakt på Internetanvändare som piratkopierar musikfiler, film och datorprogram för spridning, enlig Internetworlds nätupplaga (17/10).

Antipiratbyråns anställda kopplar upp sig på kända fildelningsprogram och spårar upp datoradresserna hos de som sprider upphovsskyddat material. Därefter anmäls datorinnehavarna till Internetleverantörerna i hopp om att spridarna ska stängas av.

I allmänhet är olaglig spridning av filer ett kontraktsbrott, varför också Internetleverantörerna i de flesta fall stänger av användaren direkt. Vissa varnar dock först.

Upprörda nätanvändare talar om Stasifasoner. Att byta musikfiler med varandra på nätet har blivit en självklar verksamhet. Precis lika självklar som att på vinylens och kassettbandens tid låna skivor av sina vänner och spela in dem på kassettband. Positionerna är låsta i extremlägen. Någon form av kompromiss behövs.

Eftersom en dialog sannolikt är omöjlig att få till stånd, behövs medlare. De främsta kvaliteterna hos medlaren torde vara insikt i kultur och insikt i teknik. Kombinationen är dock ovanlig. Det gäller att förstå både nätanvändares protest som ligger implicit i beteendet och upphovsmäns självklara behov av ersättning för arbete.

En dialogöppnare vore en betalform för exempelvis musikfiler på nätet, där betalningen går direkt till upphovsmannen. En musikälskare skulle sannolikt inte ha något emot att betala några tjugor för en cd under sådana förutsättningar.

En annan dialogöppnare vore att diskutera ”den nya ekonomin” inom musikbranschen. Vore det möjligt att skänka bort musikfilerna på nätet och ta betalt för annat? Om huvudsyftet för branschen är att upphovsmännen ska få en rimlig ersättning för arbetet, spelar det ingen roll hur de ersätts.

För ett är säkert: att tro att det går att hindra nätanvändare att byta filer med varandra är enbart befängt. Det går nämligen inte att använda Internet till annat.

fredag, oktober 25, 2002

Patriarkatet parerar

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 021025

Patriarkatet slår tillbaka! Det kunde ha varit titeln på en film av George Lucas, men är reaktionen på att Kommunal aviserar att de säger upp sitt löneavtal.

Kommunal organiserar främst lågavlönade och kvinnodominerade yrkeskategorier inom vård, äldreomsorg och barnomsorg. Två års lokala förhandlingar inom ett treårigt avtal har inte kunnat minska löneklyftan mellan kommunals medlemmar och andra yrkeskategorier. Därför sägs avtalet upp.

Omedelbart skriver Konjunkturinstitutet (KI) ned prognosen för landets tillväxt från 1,9 till 1,6 procent. Omedelbart ökar de långa räntorna och bolåneräntorna. Omedelbart sjunker kronans värde. Detta sker naturligtvis inte med automatik. Människor fattar besluten.

Reaktionen från de ekonomiska strukturerna talar om för oss att kvinnors löner ska hållas nere, att kvinnors underordning ska befästas i samhället och att jämställdhet är ett hot mot rådande samhällsordning (läs: patriarkatet) vilket inte accepteras av den ekonomiska makten. Kan det sägas tydligare?

tisdag, oktober 08, 2002

Utbränd? Bli stoiker

Kultursidan, Västerbottens-Kuriren 021008

Är det dags för en renässans för en mer stoisk livshållning? Med största intresse läser jag tre essäer om en något marginaliserad filosofi, närmast en livshållning, i senaste numret av Axess (nr 6/2002).

Eva-Carin Gerö, lektor i grekiska, skriver i sin essä stoicismens framväxt, från grundaren Zenon från Kition 300 f kr, till Epiktetos i Rom andra århundradet efter Kristus. Idéhistorikern Bo Lindberg tecknar mötet mellan stoicismen och den moderna tiden, från senrenässansen och framåt.

Stoicismen som livshållning innebär i huvudsak att undertrycka sina känslor till förmån för förnuftet, idka stark självbehärskning, utöva principfasthet - och framför allt att underkasta sig ödet. Det som sker, sker av nödvändighet. Stoicismens tes är att ”man i nödvändigheten är som friast”. Att göra det jag måste är att göra det jag vill.

Sett genom ett genusraster kan stoicismen ses som en livshållning som appellerar mer till manen än till kvinnan. I romanen En riktig man uthärdar Tom Wolfes huvudperson sitt öde genom att läsa Epiktetos i fängelset. Och blir en riktig man. En tolkning av Susan Faludis bok Ställd är att samhällets nedvärdering av stoiska ideal upplevs som ett förräderi mot amerikanska män.

I den tredje essän i Axess diskuterar idéhistorikern Karin Johannisson stoicismen bland annat i samband med nutidens ohälsa i form av stressymptom, utmattning och utbrändhet. Med en mer stoisk livshållning skulle människor kanske härda ut bättre inför de faktorer som skapar ohälsan. Människor skulle bättre acceptera sin situation.

För dagens upplysta människa kan stoicismens ödestro lätt bli en undergivenhet inför överheten, dess självbehärskning ett sätt att tvingas bita ihop inför påtvingad stress och merarbete, och dess undertryckande av känslor kan skapa likgiltiga människor fria från engagemang.

Så frågan är om stoicismens ideal är önskvärda som ett sätt att komma tillrätta med dagens utbrändhet. Kanske är vi till och med alltför stoiska i vårt förhållande till arbetet. Kanske borde vi känna efter ännu mer och inte bita ihop så förbannat.