torsdag, februari 21, 2008

Aspekter på jämställdhetens pris

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 080221

Jämställdhetens pris
Anne Grönlund och Björn Halleröd (red)
Boréa

Jag hajar till vid titeln. Visst strävar författare efter att komma på catchy boktitlar som verkar intresseväckande. Frågan är om antologin Jämställdhetens pris av Umeåsociologerna Anne Grönlund och Björn Halleröd (red) har en onödigt catchy titel.
     Kan jämställdhet ha ett pris? Och därmed en kostnad? Och därmed ge någon möjligheten att göra en cost-benefitanalys av jämställdhetsarbetet? Om nyttan av jämställdhet understiger kostnaden, bör vi enligt en sådan tankefigur lägga ned jämställdhetsarbetet.
     Kan vi ställa samma fråga om demokrati? Om kostnaden visar sig för hög, låter vi landet styras av en diktator en tid. Knappast. Jämlikhet? Om likhet inför lagen visar sig kosta för mycket, låter vi lagen gälla olika för olika människor. Inte det heller.
     Jämställdhet, demokrati och jämlikhet är tre hörnstenar i samhället som är omöjliga att prissätta.

Så vad menar författarna i antologin med titeln? Författarna är alla forskare inom sociologi, nationalekonomi socialt arbete respektive hälsovetenskap, med fokus på genus- och familjeforskning i vid mening.
     De visar exempelvis att risken för separation är minst där jämställdheten mellan paren är ”lagom”. Par med traditionella könsroller, där kvinnan gör största delen av det repetitiva hushållsarbetet och par som är jämställda där paret delar på hemarbetet, föräldrapenning etc, löper störst risk för separation.
     De visar även att par som har en stark ambition att vara jämställda uppvisar fler och starkare konflikter kring hushållsarbetets genomförande. Ju positivare par är till jämställdhet, desto större är oenigheten.
     Dessa två exempel skulle kunna antyda att jämställdheten har ett pris. Men är det viktigare att par inte separerar än att de är jämställda? Visst är oenighet och konflikt självklara ingredienser vid social förändring?
     Alternativet är ju att människor är nöjda med en ojämlik fördelning av resurser och arbete, till kvinnors nackdel. Det är ett pris, tänker jag med antologins terminologi, en kostnad som vi inte bör betala. Frånvaro av jämställdhet kan kosta, men inte jämställdhet.
     Det är emellertid inte så självklart som jag tänker. Andra resultat i antologin gör att jag kommer på mig själv som en aning fyrkantig i tanken, väl så dualistisk i min uppfattning.
     Flera resultat visar att kvinnor har en sämre tillgång till hushållets resurser och att de därmed innehar en relativt underordnad position. Mindre pengar att röra sig med och större ansvar för hushållets utgifter.
     I en studie undersöks varför den ojämlika resursfördelningen bibehålls. I en del fall avstår kvinnor medvetet från att försöka få större del av mannens resurser – för att slippa hamna i en beroendeställning till mannen. Kvinnor kan värdera jämställdhet i form av oberoende högre än jämställdhet i form av jämlik fördelning av hushållets pengar.
     Detta kan ses som ”en strävan att uppnå den grad av oberoende som män tar för givet att de har och alltid har haft”. Priset är ojämlik ekonomi i hushållet.

Inledningsvis reagerade jag mot titeln Jämställdhetens pris, men den har en stor kvalitet. Den gör läsaren väldigt fokuserad på huruvida jämställdhetssträvande kan ha någon form av baksida, någon kostnad.
     Redaktörerna Grönlund och Halleröd svarar själva: ”Jämställdheten har alldeles uppenbart ett pris, men ojämställdhetens pris är större”.
     Ändå knastrar det i mitt huvud över att tänka på jämställdhet i termer av nytta och kostnad. Men varje bok som får det att knastra i huvudet är en lysande bok.
     Forskningsresultaten i denna bok är tidigare publicerade, mestadels i internationella forskningstidskrifter. Det är en välgärning att sammanställa dessa på ett så tillgängligt sätt, utan att förlora i precision.
     Det borde fler forskare göra.

Inga kommentarer: