onsdag, augusti 15, 2012

Rikt och lärorikt om pengar

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 120815

Andreas Cervenka
Vad är pengar?
Natur & Kultur

Även för den mest ointresserade finns det ett gott skäl att läsa Svenska Dagbladets näringslivsdel. Där skriver nämligen Sveriges främste ekonomiskribent, Andreas Cervenka, analyser av ekonomiska händelser. Det finns främst tre skäl till att han är särskilt läsvärd.
         Det ena är hans stil. Till skillnad från det vanliga torra rapporteringsspråket som är legio inom ekonomijournalistiken, skriver Cervenka med ett rikt och oväntat bildspråk.
         Det andra är hans pedagogiska ambition. Han vill verkligen att läsaren ska förstå ekonomi och de mekanismer som styr såväl stora som små skeenden.
         Det tredje är hans kritiska förhållningssätt. Varken det ekonomiska systemet eller dess aktörer stryks medhårs. I sina analyser är han tvärtom synnerligen kritisk till hur systemet är uppbyggt och hur olika aktörer utnyttjar det på ett orimligt sätt.
         För den som har missat Andreas Cervenka i SvD, finns nu boken Vad är pengar? i behändigt pocketformat. Här har han samlat ett antal av sina tidningsartiklar under olika teman.
         Det är inte det lättaste att forma en bok utifrån artiklar som har publicerats under en tid. Jag vet, jag gjorde det själv för några år sedan. Cervenka lyckas dock utmärkt med såväl tematisering som undvikande av upprepningar.

Det är som sagt lärorikt att läsa Cervenka. På makronivå förklarar han varför det är särskilt värdefullt för skuldsatta stater att hålla sig med en så låg styrränta att den blir negativ när man räknar med inflationen. I samma andetag förklarar han på mikronivå varför låga räntor är ren penningförstörelse för pensionärer och småsparare.
         När han visar sig från sin allra mest kritiska sida, slår han med ett järnrör särskilt hårt mot några företeelser. En sådan är rekordlöner och bonusar till direktörer och andra ledningspersoner i företag. Med snygga hänvisningar till motivationsforskning trasar Cervenka sönder principen om att högre bonusar skapar bättre resultat.
         Studier visar till och med att extremt höga belöningssystem kan ha negativa effekter på personernas prestationer och resultat. Bonussystemet, menar Cervenka, dödar kreativitet, skapar kortsiktighet och uppmuntrar människor att bete sig oetiskt. Det är andra krafter som driver människor på denna nivå än monetära belöningar.
         En annan av Cervenkas käpphästar är relationen mellan stat och finansmarknad. Självfallet fortsätter banker att spela hasard med våra pengar, så länge de upplever en garanti från staten att bli räddade när bankerna kraschar. Bankerna tar få risker, staterna nästan alla.
         Vinnarna är de kortsiktiga ägarna med sina höga avkastningskrav. Förlorarna? Take a wild guess.

Som den ekonomiske analytiker han är ligger hans fokus på ekonomiska mekanismer i Europas krishärdar. Men till och från närmar han sig ekonomins självklara bundsförvant: politiken. Det som sker i ekonomin har ju möjliggjorts genom politiska beslut.
         Cervenka efterlyser ett större demokratiskt inslag i det som skapar ekonomiska kursändringar, särskilt på EU-nivå, där besluten enligt honom fattas snabbt, men utan ett gemensamt beslutsfattande. Ekonomisk administration, i stället för ekonomisk politik, skulle man kunna säga.
        ”Ur ett enögt marknadsperspektiv vore kanske det snabbaste sättet att rädda euron att helt avskaffa demokratin”, skriver han, men menar själv att den enda räddningen för Europa är att göra tvärtom. Rädda demokratin genom att avskaffa euron.
Tillsammans med en likasinnad politisk analytiker skulle Cervenka åstadkomma underverk.

Så vad är då svaret på den fråga som är bokens titel: Vad är pengar? Det bästa svaret jag utkristalliserar i boken är att ”Pengar är vad människor kommer överens om är pengar”.
         Samtidigt är detta ett problematiskt svar även om det är sant. Allt flyter, inget är fast, allt förflyktigas.
         Vilket svar får vi om vi ställer samma fråga till poeterna? ”Pengar”, skaldade Nils Ferlin, ”är alltid ett interpunkteringsfel”.