Kultursidan Västerbottens-Kuriren 140820
Får man använda Wikipedia som källa? Det är inte länge sedan den frågan ställdes i tid och otid. Kanske ställs den fortfarande. Kan ett uppslagsverk som produceras av ett stort och relativt okänt kollektiv vara tillförlitligt?
Redan 1999 utvecklade Pierre Lévy idén om kollektiv intelligens i boken Collective Intelligence; idén om en universellt distribuerad intelligens som koordineras i realtid och resulterar i en ökning av människors kunskap och förmågor.
James Surowiecki menade med en flora av exempel i sin bok Massans vishet från 2007 att massan, kollektivet, under rätta omständigheter är visare än de smartaste individerna i kollektivet.
Men är Wikipedia möjlig som referens i vetenskapliga arbeten? Umeåprofessorn Simon Lindgren, sociolog men med digital kultur och sociala medier som forskningsfokus, har studerat detta i artikeln Crowdsourcing Knowledge i tidskriften Culture Unbound (Vol 6, 2014).
Han studerade förekomsten av referenser till Wikipedia i 13 000 vetenskapliga artiklar som genomgått peer review, kollegial granskning, från 2003 till 2011. Det visar sig att användningen av Wikipedia som referens ökar stadigt under denna tidsperiod, även om det fortfarande är en marginell företeelse.
Det är främst det Lindgren kallar tolkande vetenskapsområden, som exempelvis många ämnen inom samhällsvetenskap och humaniora, som referenserna till Wikipedia ökar. Inom de positivistiska vetenskaperna, som exempelvis medicin och ren naturvetenskap, är förekomsten lägre.
Lindgren studerar även hur Wikipedia används. Ett framträdande sätt är att ge läsaren en hänvisning till kompletterande information, till olika exempel på företeelser som artikelförfattaren skriver om. Ett annat sätt är att använda Wikipedia som arkiv. I stället för att söka upp ett citat eller en definition i ett originalverk, kan sådana återfinnas i Wikipedias uppslagsord.
Ett ytterligare sätt är att visserligen hänvisa till Wikipedia, men under viss osäkerhet. Man hänvisar till Wikipedia, men antyder att det torde finnas pålitligare källor.
Det finns sannolikt ett stort mörkertal i Lindgrens data, i den meningen att forskare sannolikt använder Wikipedia frekvent, utan att för den skull använda Wikipedia som en explicit referens i vetenskapliga artiklar.
Vetenskapen är i sig själv det främsta exemplet på kollektiv intelligens, eftersom ny kunskap alltid utgår från tidigare kunskap, oavsett om tidigare kunskap förkastas eller förädlas.
Även om det är i sin linda, tycks nyttan av kollektiv intelligens som genererats av ett större kollektiv öka även i vetenskapssamhället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar