onsdag, november 11, 2015

Utsläppsskatt riktad mot de rikaste

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 151111

Vi har länge omhuldat tankefiguren att det är på nationsnivå vi måste diskutera lösningar på klimatkrisen och få bukt med de ökande koldioxidutsläppen. Därför har vi särskilt tittat på utsläppsstatistik för enskilda stater.

        Frågan är om det inte är än viktigare att bryta ned denna statistik på individnivå, för att komma åt problemet. Den frågan väcker de franska ekonomerna Thomas Piketty och Lucas Chancel i en färsk forskningsrapport (Carbon and inequality: from Kyoto to Paris).
        Piketty blev ett världsnamn inom ekonomisk forskning med boken Kapitalet i tjugoförsta århundradet. Där visade han främst hur inkomstfördelningen i olika nationer liksom globalt blir allt mer ojämlik. Det är den rikaste gruppen bestående av endast en procent av befolkningen vars inkomster ökar allra mest. Och inkomstkoncentrationen bara ökar.
        Med en likartad ansats visar Piketty och Chancel hur koldioxidutsläpp koncentreras till den rikaste delen av befolkningen inom länder.
        Den rikaste procenten av befolkningen i Nordamerika, Luxemburg, Singapore och Saudiarabien släpper ut mer än 200 ton koldioxid per år. Den andel befolkning med lägsta inkomster i Honduras, Moçambique, Rwanda och Malawi släpper ut runt 0,1 ton koldioxid per år.
        De visar att 10 procent av världens befolkning från olika länder står för 45 procent av världens koldioxidutsläpp.
        Detta kräver andra, mer riktade strategier för att minska utsläppen, menar Piketty och Chancel. Utöver att sätta upp nationella mål för att minska utsläppen, måste vi ha ett individfokus. Koldioxidskatter måste vara mer riktade mot de rikaste och mest utsläppsbenägna individerna.
        De föreslår en progression i uttaget av koldioxidskatt, så att de individer som utgör kombinationen av höga inkomster och höga utsläpp, beskattas högre än andra. Ett illustrerande exempel skulle vara att införa särskild skatt på flygresor: Beskatta förstaklassbiljetter med 180 dollar och ekonomiklassdito med 20 dollar.
        Vad Piketty och Chancel öppnar dörren till är att rikta ljuset på individers utsläpp och inleda en diskussion om hur vi med progressiva skatter kan reglera de rikaste individerna som står för de största utsläppen.

lördag, november 07, 2015

Svarta aforismer att slå twitterfölje med

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 151107

De bästa twittrarna är de som lyckas formulera aforismer på 140 tecken, om jag får bestämma kvalitetskravet. @NeinQuarterly är den främste jag sett i denna smala genre.
       Bakom twitterkontot finns Eric Jarosinski, en amerikan som kallar sig själv en ”failed intellectual”, en misslyckad intellektuell.
        Misslyckandet består i att han inte lyckats få den position han önskat vid något av de bättre universiteten i USA. Samtidigt är han synnerligen beläst inom tysk litteratur, med förkärlek till den tyska kritiska teorin, särskilt Adornos filosofi.
        Samtidigt som han är twitteraforismens mästare, är han även kolumnist i olika tidningar, som exempelvis New Yorker, Wall Street Journal med flera. Nu har Eric Jarosinski samlat sina bästa aforismer i boken Nein. A Manifesto (Black Cat).
        Hans aforismer måste karakteriseras som bittra, melankoliska och nihilistiska, och äger en sällsynt svärta. Referenserna går inte enbart till Adorno, utan även till Nietzsche och andra filosofer i den riktningen. Några axplock (i min översättning).

Först: Djuplodande teknikkritik i aforismformat.

De goda nyheterna:
Tekniken har fört oss närmare varandra
De dåliga nyheterna:
Var vänlig läs ovan


Sedan: Närmandet till nihilismens brännande kärna.

Läs Nietzsche
Se gud dö
Läs Nietzsche på nytt
Se inget som reser sig från de döda


Sist: Den kolsvarta, destruktiva självdystopin.

Mitt hopp: halvt förlorat
Min poesi: halvt funnen
Mitt glas: halvtomt
Min grav: halvfull


@NeinQuarterly har i skrivande stund 119 000 följare på Twitter. Den som, likt undertecknad, älskar skickligt konstruerade aforismer läser hans bok och slår twitterfölje.