måndag, augusti 21, 2017

Demokratins motståndskraft

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 170821

Vi kör längs Blutstrasse. Blodvägen. Vägen som tar oss de sista kilometrarna till koncentrationslägret Buchenwald, ett par mil norr om Weimar i östra Tyskland. Vägen som byggdes av koncentrationslägerfångar under brutalt överinseende från SS-personal. Därav namnet.
      Lägrets lokalisering är i sig ett symboliskt hån. Det var i Weimar den tyska republiken, tillika den tyska demokratin inrättades 1919, för att upplösas av nazistpartiet när det kom till makten 1933.
       Ovanför ingången till Buchenwald står det ”Jedem das seine”, vilket betyder ungefär ”Åt var och en det han förtjänar”. Lägerfångarna skulle förstå att de genom sin etniska tillhörighet, politiska åsikter, sexualitet och andra egenskaper förtjänade de att drivas i döden genom arbete, undernäring, sjukdomar, medicinska experiment och avrättningar.
       Det är varken första eller sista gången jag besöker ett koncentrationsläger. Besöken etsar sig fast på ett nödvändigt sätt. Jag tänker att vi måste ständigt hålla dessa mänsklighetens allra mest fruktansvärda handlingar i medvetande, för att inte riskera att upprepa dem.

Så hur gör vi för att inte dylika händelser ska upprepas? Tre danska statsvetare publicerade nyligen en rapport i tidskriften Journal of Democracy (nr 3, 2017), där de har studerat vilken betydelse demokratisk stabilitet hade i 44 olika länder under mellankrigstiden för att bibehålla ett demokratiskt statsskick.
       Länder som Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Storbritannien med flera klarade av att bibehålla demokratiska statsskick. Länder som Tyskland, Italien, Österrike, Grekland, Polen med flera klarade inte av det.
       Den främsta förklaringen enligt dessa forskare är att de länder som hade hunnit bygga upp en fungerande institutionell demokrati under flera decennier klarade av att stå emot totalitära rörelser såväl från vänster som från höger.
       Dessa länder lyckades även kanalisera den frustration bland medborgarna som uppstod på grund av ekonomisk kris och arbetslöshet inom ramen för det demokratiska systemet. De länder som gav upp demokratin för antidemokratiska statsskick var alla synnerligen unga demokratier, utan inarbetade institutionella processer, utan förmåga att hantera medborgarnas frustration.
 

Studien levererar en positiv slutsats: länder som konstitueras av långvariga och stabila demokratiska system, bör vara mindre oroliga för att antidemokratiska strömningar ska få fäste
       Å ena sidan måste vi hålla mellankrigstidens fruktansvärda handlingar i ständigt minne för att inte riskera upprepa dem.
       Å andra sidan bör lärdomen från mellankrigstiden vara att demokratin ändå har goda förutsättningar att stå emot totalitära rörelser.
       Vi bör emellertid vara extremt vaksamma mot nya, kanske ännu oupptäckta hot mot demokratin, hot som vi inte vet om våra demokratiska institutioner kan stå emot.

fredag, augusti 18, 2017

Nazister jagas bort från nätet

Kultursidan Västerbottens-Kuriren 170818

Efter nazisternas terrorhandlingar i Charlottesville, där en kvinna dödats och flera skadats, har de stora internetaktörerna börjat agera.
        Stora sociala mediejättar som Reddit och Facebook har börjat förbjuda så kallade hatgrupper, vilket är ett samlingsbegrepp för nazistiska, högerextrema, vit maktrörelser och liknande. Musiktjänsten Spotify meddelar att man plockar bort allt som kategoriseras som vit maktmusik.
        Det är synnerligen viktiga handlingar. Än viktigare är att alla de stora aktörerna också jagar bort den amerikanska nazismens flaggskepp, webbsajten The Daily Stormer, från den öppna webben, från YouTube, från Instagram med flera. Sajten försöker etablera sig på ryska och kinesiska domäner, dock utan framgång.
        Webbsajter som The Daily Stormer får söka sig till den mörka webben, bland drogförsäljning, barnpornografi, vapenförsäljning, bland annat hot och hat, där det till och med är möjligt att satsa pengar på framtida mord. Endast detta svarta hål kvarstår för sajten.
        Terrorn i Charlottesville kan mycket väl bli brytpunkten för nätaktörernas tolerans för hatgrupper, hatpropaganda och hets mot folkgrupper.
        En brytpunkt för demokratin.