Kultursidan Västerbottens-Kuriren 180105
Så här i nyårstider publiceras årskrönikor och listor över bästa och sämsta händelser från året som gått. Det brukar vara traditionella teman som politiska händelser, film, musik, litteratur och sporthändelser. I år har vi emellertid fått se en något annorlunda årslista.
Utöver att vara handbollsproffs och juriststudent, står Linnéa Claeson bakom instagramkontot Assholesonline, där hon visar exempel på det näthat, sexuella trakasserier och kränkningar hon ständigt utsätts för. Och hon gör det med humor.
På nyårsaftonen postade Linnéa Claeson en lista över de förolämpningar, trakasserande uttryck och grova sexuella hot som hon har fått via mejl, sociala medier eller annan elektronisk kommunikation.
Det går naturligtvis inte att räkna upp alla dessa här, av två skäl. Dels är de för många för att få plats, dels är de för grova för att tryckas. Några exempel är de vanliga misogyna uttrycken: hora, slampa, spermaluder, liksom de vanliga attributen för feministiska kvinnor: feminazi, manshatare, batikhäxa.
Till dessa kommer alla de sexuella hot som hon får ta emot; vad män tycker att de själva, eller andra män, bör göra med hennes kropp. Det är så vidrigt att det inte går att skriva.
Vad är detta för slags människor som skriver detta till Linnéa Claeson och andra kvinnor på nätet? En färsk vetenskaplig studie av Natalie Sest och Evita March i tidskriften Personality and Individual Differenses försöker ge svar på den komplexa frågan.
Med olika psykologiska metoder har de studerat vilka psykologiska egenskaper så kallade cybertroll har. Underlaget är 415 personer som har besvarat ett antal frågor som med olika metoder mäter former av psykopati, sadism och empati.
Studiens resultat är i korthet att det typiska cybertrollet karakteriseras av att vara man, att ha en läggning för psykopati och sadism samt ha en svagt utvecklad affektiv empati, vilket innebär att man har svårt att erfara, internalisera och respondera på andra människors känslor.
Däremot uppvisar cybertrollet en hög grad av kognitiv empati, vilket innebär att man har god förmåga att uppfatta och förstå andra människors känslor. Det gör cybertrollet till en skicklig manipulatör som förstår vilka negativa emotionella effekter cybertrollets handlingar får.
Vad kan kunskap från denna och andra studier av kränkande människors beteende på nätet leda till? Sest och March menar att desto bättre vi kan profilera dessa förövare, ju bättre bör vi kunna skapa både utbildningsinsatser och särskilda åtgärdsprogram för människor som begår denna typ av brott.
Då måste vi först identifiera dem. I Sverige har vi den nystartade organisationen Näthatsgranskaren, som anmäler hat och hot i sociala medier. Enbart under 2017 gjordes cirka 600 polisanmälningar, där förövarna är möjliga att identifiera och lagföra. På lång sikt bör organisationer som denna få effekt.
På kort sikt bör vi på bästa möjliga sätt solidarisera oss med Linnéa Claeson och andra som utsätts för cybertroll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar